Startade kl.03.02 och resan ner till Jönköping via Vadstena, Ödeshög och Gränna gick bra, inga stopp på vägen förutom två pinkepauser. Snabbt i med korv och mos på Elmia i Jönköping och sen iväg. Det är i backarna mellan Jönköping och Hjo som Vätternrundan sätter press på cyklisterna...har jag motivation att fortsätta eller inte!?...en fråga som många ställer sig här. Ett kort stopp i Fagerhult för att ta av de förstärkningsplagg som behövts under sena natten. Kort därefter kom jag fram till olycksplats (i år igen!!) där en klunga hade krokat i varandra och flertalet kraschat i marken. Eftersom man sitter fast på cykeln så släpar man ju med sig hojen i fallet också! Otäckt att se alla dessa skador. 4 ambulanser, 2 polisbilar och 2-300 cyklister som väntade på att få komma förbi blockerade vägen och ingen släpptes förbi förrän räddningspersonalen fick ordning på skadeplatsen, vilket var helt rätt med respekt för de skadade cyklisterna. Hoppade över maten i Hjo och fortsatte mot Karlsborg, energin i kroppen var bra men vätskan i vattenflaskorna började ta slut så ett nödstopp i Karlsborg var nödvändigt.
Självklart var det broöppning strax norr om Karlsborg där ett flertal segelbåtar passerade, då passade jag på att äta lite energikakor och vätska upp mig ordentligt. På cykeln och bestämde att inte stanna förrän i Askersund. Nu är det mindre än 4 mil kvar vilket är en riktig motivationshöjare...hehe..inte! kom i mål i Motala igen efter 11 timmar och 50 minuter, vilket är 30 minuter bättre än förra året.
Just nu tror jag inte att det bli någon cykling nästa år...
